måndag 14 september 2009

Your autumn scene

Det är svårt att falla ihop och gråta
när man bor i kollektiv.
För ibland vill man det,
i alla fall jag.
Inte över någonting särkillt,
samtidigt över allting.
Sätta på fin musik
och bara ligga och gråta.
Av glädje och sorg
på samma gång.
Det är så befriande.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar