klosder

Jag har ingen hals.
Därav tolkas jag analogt.
Från och med söndag
ska jag vara ironman.

Halva tonsteg
kommer bli min död.
Visor från byggden
kommer blir min undergång.

Missade indien
i parken där ni var.
Och jag ljög
fast inte på riktigt.

Och fast timman
är samma som minuten
vet jag
absolut ingenting.

Jag har ställt
min lypsyl
upp och ned
kanske för att snåla.

Jag önskar mig
snabbare fingrar
så att människor kan tro
att jag förstår någonting.

Jag är ensam
här i lägenheten.
Slipper spöken
och vågar nyttja.

Många människor
frågar mig varsamt
var mina händer tagit vägen
fast jag inte vet.

Sällskapsspel
är ett ironiskt ord
som jag tänker på
med viss nostalgi.

Välkomna
till mitt hem
där allt är plasma
och koraler.

Jag är så feg
att jag undabeder
eventuella gratulationer.
Utan bemärkelsedag.

Det räcker ju
att man altererar.
Det är allt som behövs
för att jag ska skratta.